Var riktigt laddad för att åka till Velebit IP och kolla på andra halvleken av Velebit som förra året lirade i trean mot Mölnlycke som vann vår femma. Tyvärr var matchen flyttad. Det gick inte att läsa på förbundets sida att matchen dessutom bytt starttid till 16.15 istället för 15.00.. då hade man ju kunnat synka det mot Hisingsbacka-Björndammen som spelats klart precis innan. Störande minst sagt. Här tycker jag att det finns förbättringsmöjligheter.

Backavallen är inte lika inbjudande som Velebit IP men det var ju ändå varmt och gott. Åtminstone i första halvlek. Sudo satt på sidan p.g.a. att han gjort några ”dumma saker” som ett barn i publiken glatt berättade. Inte det bästa när man skall möta ett desperat Velebit med bara en poäng i fickan. Lägg till att nyttige Håkan Wahlström gick skadad och sedan tidigare Borg, Malina och Tegbrant.. ja skulle säga att Mölnlycke på pappret är svagare än förra året. Bänken var full av ungdomar. Alltid kul.

Velebit saknade Skiljo, Stockhaus och bröderna Gavrilov. Tunga tapp men istället så finns ju numera Igor Utkovic i elvan i Velebit, han har ju fina meriter från Carlstad United i flera år bland annat. Vi återkommer till Utkovic.

Jag var övertygad om att Velebits tyngd med bröderna Skokic, Utkovic och Miocic skulle bli för tungt för MIF att lösa. Men vad fel jag hade. Velebits ork var inte i närheten av Mölnlyckes, de unga bortalaget pressade Velebit på rätt ställen hela tiden i första halvlek och lär i stort sett aldrig Velebit komma riktigt nära och när chansen gavs högg man blixtsnabbt. Vogel var ständigt på gång och när han fick bollen vid fötterna då blev Mölnlycke farliga. Men det var främst på fasta situationer man hotade och det får man säga är speciellt mot ett så rutinerat Velebit. Första hörnan var på väg direkt i mål. Andra hörnan skapade stökigheter och efter kvarten fick man en frispark till höger men inte alltför långt in på offensiv planhalva. Garå slog bollen långt och högt mot bortre stolpen där Turner kom perfekt och med viss möda nickade han in 1-0 för bortalaget. Om man då trodde att Velebit skulle resa sig så var jag återigen fel på det. Mölnlyckes Landén och Anton Claesson var briljanta centralt och hade bra hjälp av en vilt kämpande backlinje som aldrig tog några fångar i onödan och varje gång det fanns minsta chans till omställning tog man den.. ibland utan framgång så att säga.

Men Mölnlycke låg perfekt och Velebit skapade inte en enda chans värd namnet i första halvlek.

I andra halvlek. Ja de var ingen kul halvlek. Velebit tryckte ner Mölnlycke som fortsatte ligga bra och skicka bollen. Landén höll lite boll men annars var det inte mycket från MIF:s sida.. Velebit? Nej de skapade inte mycket trots massvis med boll. De försökte komma loss genom Sladjan Ilievski på vänsterkanten men han kom inledningsvis ingenstans. Jag kan inte säga att det fanns någon direkt struktur, de ville komma runt på kanterna men när de inte fungerade så hände egentligen ingenting. Det blev en del hörnor men inte heller där fick de något tryck eller skapade några chanser, Mölnlycke fick ju längre halvleken gick allt bättre omställningslägen och de skickade in sina juniorer som verkligen tog för sig vilket var riktigt kul att se, många gånger vann de duellerna mot betydligt mer rutinerade och meriterade spelare i Velebit. Men MIF kunde inte utnyttja sina halvlägen utan det blev bara nästanlägen.

Med tjugo kvar kom klassikern Dime Angjelovski  in för Velebit och även om hans form inte är vad den varit så är han ju stor och rejäl med fin klass på att hålla boll. Men jag tror jag räknade till tre bolltouch så de utnyttjade inte hans styrkor direkt. Mölnlycke kom allt närmare ett drömläge sista tio och Ilievski hittade yta och spelade snett inåt bakåt vid ett tillfälle som blev farligt. Och på Angjelovskis tredje bolltouch tog han med sig bollen in i straffområdet, blev fälld och med bara tre minuter kvar stegade Igor Utkovic fram. Det blev inte bättre än en dåligt slagen straff som Sebastian Ladisic snyggt räddade. Vackrast var när Garå kort efter straffräddningen vid ett läge sprang tillbaka till Ladisic och kramade honom under spelet. Velebit tappade hoppet helt efter detta och på en av matchens sista sparkar kunde Vogel fint trycka in 2-0 och säkra de tre poängen efter fint passningsspel i Velebits straffområde.

Mölnlyckes ungdomar står inte för helgens vackraste spel men insatsen är kvalitativ på så många andra plan. Anton Claesson stundtals briljant, Landén ser ut att vara född 82 på planen och är så rutinerad och fin med boll varje gång. Steneröd ligger rätt och öser på med sin inställning och Vogel är en trollgubbe. MIF har något här, ungdomarna som kommer in bidrar allihop och visar på framtiden.

Velebit? Visst gör Gavrilovs och Skiljo skillnad. Men att de skulle se så här illa ut. De är inte bra. Kommer ju höja sig, annars kan det bli riktigt nervöst i år.

Bäst på plan: Anton Claesson, Mölnlycke.

///Dalla