Vilken dag vi hade. Stans sämsta konstgräsplan(de är sant) inbjöd till en riktigt kokande temperatur i det som blev en högsommardag. I omklädningsrummet innan match delade Eckerman med sig av tips och trix kring hur man hanterar en sådan värme utan att fötterna börjar koka. Möjligen var det hans tips som avgjorde eller så var det våra tjugo minuter av fasta situationer på träningen senast..

Vi pratade inför matchen om att Masthugget är svårlästa, att deras matcher ofta snabbt blir hawaii för de bara kör i båda riktningarna och när de lyckas med det spelet så är det tungrott men att poängen är att inte ge dem chansen att gå hela tiden. Efter 45 sekunder hade de tryckt en boll bakom vår vänsterkant och skapade matchens första chans när Hannes Sandströms skott räddades till hörna. Och direkt märktes det att att Masthuggets hörnor var vassa och det gav nästan resultat direkt. Efter den inledande anstormningen skapade vi två lägen som borde resulterat i mål efter ganska fina kombinationer.

Men så i den 7:e-8:e minuten nånstans tog Masthugget ledningen. En frispark lyftes in från höger och någon skarvade den vidare i bortre hörnet och vips så var det 1-0 och mardröm för oss. Att åka på baklängesmål så tidigt mot ett lag som är så duktiga i omställningsspelet är inte kul. Men jag tycker ändå att vi skapade en del lägen, Robin hade ett skott i burgaveln när han var igenom men närmare än så kom vi inte. Planen tillät inte heller nån vidare fart på bollen och det märktes att vi var ovana vid så dåligt underlag. All heder till GFF och Masthugget som spelar här varje hemmamatch. Det hade väl gått en kvart eller något när en hemåtpass från oss fångades upp av Jack som fri med Thomas nästan räknade in 2-0. Men Thomas räddade friläget och 2-0 kom så när på hörnan efteråt. Efter tjugo minuter isch kom också 2-0. En lång boll återigen bakom vår backlinje ledde till en duell mellan Marw och Sandström som gav en straff. Den tycker jag man kan diskutera. 2-0 och det kändes som ridå. Särskilt som vi kort efter målet stod för ett fint anfall där Marw skickade bollen mot bortre delen av straffområdet och Eckerman bombade in bollen på volley men det dömdes bort för att bollen var ute när inlägget slogs. Stämde såg det ut som, de var bara synd att flaggan kom upp först när bollen gick i mål.

Och de var nära 3-0 när Masthugget nästan var igenom. Vi hade försökt spela fotboll men Masthugget vann för mycket av våra bollar och det gav oss ingen fördel direkt. Masthugget straffade oss gång efter annan med sin direkta boll. Men runt den 31:e matchminuten fick vi en frispark lite till vänster sett till straffområdet men ändå med distans och Ullet nådde högst på Laggans frispark och kunde nicka in 2-1. Energin kom åter och vi var på gång. Kort efter målet träffades Jocke av en spark i ansiktet, olyckligt får man säga och tyvärr gick både näsben och okben av vilket gör att det dröjer länge innan vi får se honom på en plan igen. Trist för oss då han är väldigt viktig. Men framförallt trist för Jocke.

Efter vårt mål märktes det direkt att Masthugget tappade intensiteten och vi som vänt för några veckor sedan mot Balltorp vågade tro på något liknande direkt. 2-2 kom i den 35:e. Laggan slog hörnan och planens bästa huvudspelare, Eckerman nickade stenhårt in bollen i nättaket och vi tog nu helt över matchen. Och det dröjde bara någon eller några minuter innan Laggan spelade fram Marwin som från distans med sin vänsterfot lyfte in 3-2 över en Masthuggsmålvakt som förgäves sträckte på sig. Vi hade gjort tre mål på åtta minuter isch och de var en galen match. När sedan 4-2 kom precis innan paus, återigen på Laggans hörna där Eckerman kom högst igen så handlade det mest om att lugna ner gänget lite i paus. En mäktig vändning där vår fasta situationer var sylvassa varje gång. Masthugget som på fasta mot oss också skapat tryck lyckades inte försvara sig när vi kom i vältajmade löpningar. I paus pratade vi om att vila med bollen i andra halvlek, Masthugget hade blivit rätt långa sista tio och vi hoppades utnyttja det.

Som väntat kom Masthugget ut med förnyad energi i ett sista ryck för att skapa tryck på oss och de lyckades. Hade det gått 5-6 minuter när de fick en frispark som vi visserligen lyckades nicka iväg men i andravågen kunde Nico slå in bollen där nån i Masthugget rakt framifrån gjorde 3-4. Och vips var det nerv i matchen. Det som talade för oss var att våra forwards hade övertag på backlinjen i Masthugget och när ett lag pressar brukar det öppna sig lägen. Och precis så blev det. Arijan hade lekstuga nere vid hörnflaggan och lyfte precist bollen till Rob på bortre som kunde nicka in 5-3, en assist i den högre skolan. Där dog matchen. Masthugget bytte en del folk av trötthet och vi kunde gå runt på våra gubbar som gång efter annan kom med energi vilket är naturligt efter en sån här match. 6-3 kom återigen på en hörna. Laggan slog in den och Arijan nickade makalöst snyggt in bollen i krysset.

I slutet gjorde sen Simon 7-3 på ett friläge och vi gjorde för andra matchen i rad sju mål. Det har väl aldrig hänt innan. Ren glädje. Och en sån här match ger ju massa energi. Den här matchen hade kunnat sluta precis hur som helst. Vi var illa ute.

När vi sen fick höra att Donsö mosat Finlandia med hela 5-0 så är vi hastigt och lustigt bara två poäng ifrån Finlandia som leder. Skönt att vi tagit oss ifrån den krämen som tio av tolv lag är inblandade i. Det skiljer bara fyra poäng från jumbo till tredjeplatsen. Nu väntar Näset, Donsö, Finlandia för oss och det är riktigt tuffa matcher och då är det skönt att gå in i detta med så positiva känslor.

 

///Dalla