Det blev ju ett riktigt drama i 5B både i toppen och botten i år. Toppstriden levde till sista omgången och bottenstriden levde hela vägen in på övertiden. Förra året var Mölnlycke i en klass för sig, Näset en liten bit efter och därefter kom resten. Årets serie var vassare, Donsö, FCF, Balltorp, Styrsö, Finlandia var alla lag som presterade på högre nivå än året innan(jag vet Styrsö lirade i fyran då) men även nedan topplagen var fler lag bättre än motsvarande positioner i tabellen året innan.

Donsös nio matcher utan insläppta mål var minst sagt anmärkningsvärt. Att Linné åkte rakt igenom en serie stack ju också ut och Näsets haveri ett något annat som stack ut rejält.

  1. Donsö IS – in för året trodde jag inte på Donsö. En generationsväxling som de smugit igång de sista åren skulle väl egentligen ske med full kraft och jag trodde väl kanske inte att ungdomarna var redo att axla det fullt ut. Visst gick de på några minor under våren, förlusten mot Hovås/Billdal känns i efterhand onödig, förlusten mot Styrsö sved ju naturligtvis men Donsö var ändå med inför hösten. Segrar hemma mot FCF(2-0) och Finlandia(5-0) gav ju ett bra läge inför hösten. Albert Hansson var stekhet, Anders Jansson bra hela vägen och Anton Höglund spelade fin fotboll som mittback. Under sommaren kom Olle Backman hem från Blåvitts U-trupp och det var ju naturligtvis ett klassförvärv som offensivt kom att bli enormt viktig på hösten. Och hösten var ju magisk. Nio raka matcher utan insläppta mål gjorde att seriesegern säkrades med någon omgång kvar och det går ju inte gärna att förneka att det var rättvist även om Finlandia och FCF jagade länge. Backman öste in mål men framförallt var ju ”Lehman” i mål fullständigt briljant. Hans höst var exceptionell för visst släppte Donsö till chanser, men han löste det gång efter annan. Att de släppte fyra mål på de sista tjugo av sista matchen är ju skit samma, då var det klart. Men då hade man också bytt ut stora delar av defensiven. Donsös ungdomar som Kristensson, Albin, Olle B, John B, Albert Hansson, Elias för att nämna några. Där har Donsö en framtid att bygga på, sen är det ju fortfarande briljant att kunna slänga in Patrik Höglund som 40 år ung fortsätter att vara bäst i de matcher han spelar.
  2. Finlandia Pallo AIF – Nya tränarparet Lemmetti/Lindfors kom in i ett litet otacksamt läge. Att Finlandia satsade på seriesegern var ingen hemlighet och med nyförvärv som Kapella till en redan stark trupp så fick de finna sig i att vara favoriter. Och det hanterade de med bravur. De var ju i toppen av serien länge där årets utespelare i 5B Richard Olsson dominerade matcherna ihop med Keric. Ett mycket dynamiskt anfallspar och nånstans där bakom fanns Kapella och jagade på trupperna. Finlandia var ju i toppen nästan hela säsongen, de gick på en fet mina borta mot Donsö med hela 5-0 och avslutade våren att förlora mot Balltorp på hemmaplan, då sviktade man lite grann men därefter var man stabila. Visst förlust mot Härryda borta o den kom överraskande men det var ingen hemlighet att Härryda var tuffa på bortaplan. När hösten kom gick man på bra igen men förlorade hemma mot ett riktigt vasst Donsö. Då hade Keric tyvärr dragit korsbandet i matchen mot Näset och seriens bäste målskytt försvann. Men Finlandia höll ihop det, förlorade visserligen borta mot FCF med 2-1 i en rätt tät match men höll ihop det i övrigt och lyckades bärga andraplatsen som gav direktuppflyttning. Finlandia har haft spetskompetens i Kapella, vänsterbacken, Coffe Olsson, Ludde centralt och i anfallsparet Olsson/Keric. Det gav ett efterlängtat avancemang.
  3. FC Fiskebäck – Det är en och annan som påpekat att jag tippade FCF sist inför året. Det kan man ju med facit i hand förstått att de gjort. Men efter en fruktansvärd försäsong så var tränarsjälvförtroendet inte på topp direkt. Efter krysset hemma mot Härryda i premiären mådde jag inte bättre, en nykomling som var så pass bra, då trodde jag på nedflyttning men efter segern mot Styrsö i omgång 2 kunde man börja hoppas på att överleva. Därefter mosade Lagårn oss med 5-2 och det kändes hopplöst. Vi gjorde en bra första halvlek i omgång 4 borta mot Balltorp och hade 1-0 med oss. Men Balltorp vände på oss i andra halvlek och jag såg ytterligare en förlust tona upp sig, men efter en mirakulös vändning sista tre så kunde vi lösa tre poäng och då lossnade det lite. Vi kom nånstans med spelet och nyförvärv som Eckerman, Arijan, Cajsa, Casper m.fl kom in i det. Vi förlorade fem matcher under året, hemma mot Lagårn och därefter förluster borta mot Finlandia, Donsö och Styrsö ingen att skämmas över. Att vi i slutändan kom två poäng efter seriesegrarna var ju riktigt trevligt att vi förlorade hemma mot Donsö, ja det svider fortfarande. Där hade vi rejäl häng. Men att matcha deras höst var i slutändan för tufft även om det i slutändan blev vår enda förlust på hösten.
  4. Balltorps FF – Jag brukar påstå att Balltorp har bästa materialet i serien. Jag tycker ju nästan det fortfarande. De har dessutom i perioder spelat en väldigt fin fotboll men de har inte riktigt mentalt orkat i alla matcher när de haft häng. För de hade häng inför hösten men kom inte riktigt rätt på det, slutade dock fyra till slut vilket är en stark placering med tanke på hur de har svajat av och till under året. Men spelare som Pringle, Kurti, Malband, Amidani o Lundqvist är ju riktiga toppgubbar och visst förstår man att de tippas i topp år efter år. Med något/några nyförvärv till så skall man slåss om seriesegern, kanske till och med utan ytterligare spelare men då krävs det att man inte drar på sig så pass mycket varningar och röda kort. Det har fällt Balltorp i några matcher.
  5. Styrsö BK – Upp som en sol. Ner som en pannkaka? Jo men lite så. Vilken vår de hade, visst förlust i första två matcherna men sen därefter var de ju magiska. Match efter match vann man och var riktigt tuffa att ha och göra med, Arvid styrde som vanligt försvarsspelet perfekt och framåt var Janicijevic och Ekman briljanta. Att de sen lyckades vinna Skärgårdscupen på det för första gången på typ 200 år så var ju känslan att de skulle plocka serien inför hösten. De hade nästan bara hemmamatcher kvar och där hade de sopat hem allting. Men efter segern mot Lagårn i höstupptakten är jag tveksam till att man vann någon mer match. Förluster hemma mot Hällesåker och Hovås/Billdal bland annat var ju inget känna igen från våren. Truppen var helt enkelt för tunn under hösten för att orka med och troligtvis blev man lite mätta efter guldet i Skärgårdscupen.
  6. Härryda IF – Nykomlingen tog serien med storm i år. Åtminstone fram till juni. Då såg man riktigt starka ut och levererade ju därefter. Finlandia och Donsö besegrades på hemmaplan, kryss borta mot FCF, kryss borta mot Balltorp, ja de var riktigt starka. Med en god fysik orkade man pressa fint i många matcher och hade en av seriens bättre målvakter i Uhlander och framåt gick det fort med Johansson och Bako. Riktigt fort. En väldigt imponerande säsong stod man för får jag säga. Ett lag mer än den kanske bättre spetsen som vissa andra lag besitter.
  7. Masthuggets BK – Klassikerlaget fick kvala sig kvar i femman säsongen dessförinnan och kom nu över från 5A till 5B där man ju hör hemma. Året innan hade man ju värvat rätt tufft och sen fallit rejält, der var man inte så sugna på inför året och det blev lite mer gediget i år utan en massa nya spelare. Man blandade och gav rätt friskt får man säga, lite sent igång med träningsmatcher och träningar gjorde att formen inte var på topp under inledningen av seriespelet. Men ganska tidigt stod det klart att man skulle undvika den absoluta bottenstriden och kunna störa lagen strax under toppen. En sjundeplats får betecknas som klart godkänt.
  8. Näsets SK – 2016 gjorde Näset 86 mål vill jag minnas. Missade i kvalet till fyran på ett sent mål från Nol. Därefter lämnade ”Löken” i mål, Frantzich(35 mål, Älvsborg), Melin(Älvsborg) och Martin Andersson la av. Missar väl säkert nån. Istället återvände Arvid Liljedahl från Utsikten och Oskar Vilgotsson från ÖIS. Två klasspelare. Men med bara nån vecka kvar till premiären ville spelarna byta tränare och Vinni/Landhage tvingades bort. Istället kom Daniel Carlsson in och visst lyckades man vinna premiären men sen gick det rätt trögt, trots en till synes rätt stark trupp så lossnade det inte och man fick ganska snabbt förstå att toppstriden var förbi efter ganska få omgångar. Carlsson flyttade inför sommaren och man tvingades till ett nytt tränarbyte. Och hösten var inte rolig, men de vann rätt matcher och det räckte till nytt kontrakt. Nu ryktas det om en minst sagt spektakulär tränare till nästa år.
  9. Kungsladugårds BK – Nykomlingarna kom från 6C med en riktigt kul säsong i ryggen och de inledde ju serien riktigt starkt. Visst förlust mot Finlandia i premiären men sen kom segrarna en efter en och tag var man med riktigt fint i toppen. Men nånstans tappade man rejält med fart och därmed form. Jag trodde ju på toppstrid och med tanke på att de tog fyra poäng mot oss så var jag inte helt fel på det. Men onekligen var det bara vi av topplagen som inte vann mot dem och det brukar tillslut synas på en tabell också. Men det kommer flera fina spelare underifrån och trots att de bara skiljde en poäng till Linné i slutändan så var det viktigaste att man löste kontraktet, då kan man spela in ungdomarna i en mer attraktiv miljö än sexan.
  10. Hovås/Billdals IF – Att Hovås/Billdal klarade sig kvar är ett smärre under. Efter att vi slog dem i omgång 20 såg det riktigt mörkt ut men efter en stark seger borta mot Styrsö så hade man chansen inför sista omgången. Och med straff och 2-1 på övertid löste man det. I övrigt är detta en säsong att glömma. Stökigt med närvaron främst i år har gjort att laget i många matcher gått på knäna av den anledningen. Det behövs ett rejält omtag annars kommer Hovås/Billdal åka ur nästa år. Det finns ju duktiga juniorer som måste spelas in 2018 annars lär det inte finnas några räddningsplankor nästa år.
  11. FC Linné – Vilken resa Linné gjort. Serieseger i sjuan, 6C, avancemang från 5B, ur 4B direkt och nu också ur 5B direkt. Inledningen på säsongen med seger hemma mot Styrsö blev ju egentligen vårens enda glädjeämne. Därefter lyfte man sig när serien vände och visade klassen som ett så pass rutinerat gäng skall kunna göra. Men träningsmängden och kontinuiteten räckte inte till i år, när det drog ihop sig lyckades man inte ta sig ur det riktigt, trots detta var man klara för femman tills att Hovås/Billdal sopade in sin straff på övertid. Nu återstår det att se hur man repar sig nästa år. Antingen åker man ur eller så går man upp direkt, något mellanting finns ju inte.
  12. Hällesåker IF – Att Hällesåker levt på Johan Gunnarsson i många år, det är ingen hemlighet. I år räckte inte ens det. Han sköt 23 av lagets 46 mål men med en undermålig defensiv blev det bara fem segrar i år varav två av dem kom mot Styrsö och Donsö. Löste dessutom kryss borta mot Donsö i premiären men sen var det inte så kul. Lär få ta nya tag i sexan och med Gunnarsson kan vi nog räkna med att de blir ett topplag men i år räckte det inte till.

Det kommer dyka upp en drömelva till denna serie då jag sett så pass många matcher under året. Men vi väntar några dagar med det.

 

///Dalla