Turen har kommit till 6C!

HÄR går det att läsa hur bloggen tippade inför säsongen.

 

1. ÖNNEREDS IK 60-18 +42 52 poäng

Önnered var tvåa förra säsongen och bloggen trodde på toppfight igen för laget (tippades som tvåa efter Styrsö). Det enda frågetecknet var vem som skulle göra målen men inledningsvis löste ÖIK detta genom att istället släppa in väldigt lite mål. Efter 3-1 i premiären mot Argo/Masthugget blev det två nollar och två trepoängare till. Borta mot Vrångö vann ÖIK med 2-0 och i matchen efter mot Styrsö gjorde Andreas Lindgren matchens enda mål i 84:e! En bra start för Önnered som trummade på med en uddamålsseger till mot Landala. Sen kom första poängtappet när det blev 1-1 mot Azalea. ÖIK var dock snabbt tillbaka i vinnarspåret och det var fortsatt målsnålt. Förvisso blev det 3-1 mot Slottsskogen/Godhem men 1-0 både mot GSIF och Solängen. Den fina våren avslutades sen med segrar mot Järnbrott (4-1) och toppkonkurrenten Tynnered (3-0) innan det lite oväntat blev förlust mot Hällesåker (0-2) i sista. Trots förlusten ledde ÖIK 6C när serien tog uppehåll och laget hade bara släppt in sju mål på sina elva vårmatcher! Under sommaren lyckades sen ÖIK boosta offensiven med anfallaren Gustav Bye som direkt hängde fem i omstarten mot Argo/Hugget (seger 6-0)! Laget fortsatte att ösa på under hösten och det var väl egentligen aldrig nära att något lag skulle hinna ifatt. Laget föll förvisso borta mot Styrsö (2-3) ett par matcher efter uppehållet och slog sen Landala med ”bara” 1-0 i matchen efter. Sen skruvade dock de gröna upp tempot och krossade Azalea (6-0), SG (5-2), GSIF (5-0) och Solängen (7-0)! Önnered hade sen chansen att säkra seriesegern hemma mot Järnbrott i den 20:e omgången men tidigare i den veckan föll jagande Tynnered oväntat mot GSIF och seriesegern var klar! Det blev seger mot JIF (3-0) men sen föll laget i sina sista två matcher mot Tynnered (1-2) och Hällesåker (0-4). Inget snack om att Önnered var värdigt mästare i årets 6C. Centrallinjen höll riktigt hög klass med en av seriens absolut bästa målvakter i Mikael Johansson och bland annat Andreas Lindgren i backlinjen. Centralt på mitten styrde Arthur Oresjö och Andreas Säfström och efter sommaren satte Bye hela 20 mål (bäst i ÖIK och näst bäst i hela serien). Offensivt var laget näst bäst efter Styrsö men det var defensiven som verkligen imponerande med 18 insläppta22 matcher och 13 nollor!

 

2. TYNNERED FC 54-51 +3 44 poäng

Efter en imponerande säsong så kommer Tynnered FC att spela division 5 nästa säsong! Laget var fyra som nykomlingar förra säsongen men när tunga namn som Mohammed Ali Khan och Korosh Hatami försvann trodde bloggen att laget skulle få det svårt att knipa en topplacering. TFC skulle dock motbevisa bloggen rejält och även om de inte rådde på Önnered så blev det en andraplats och division 5-biljetten grejades via kval. Inledningen var stark med fyra raka segrar även om det var tätt både mot Hällesåker (4-3), Argo/Masthugget (4-2) och Vrångö (3-2). Sen kom en riktig djupdykning när laget föll mot Styrsö med hela 0-6 hemma på Åkeredsvallen. Visst blev det seger mot Landala (2-1) efter ett sent segermål av Sam Javidi men det var fortsatt lite svajigt. Hela 2-5 mot Azalea och 3-3 mot blivande jumbon SG efter att laget tappat i slutet. Våravslutningen var dock stabil med tre segrar på fyra matcher där förlusten kom mot Önnered (0-3). Den poängskörden gjorde att TFC var tvåa efter ÖIK inför uppehållet och ledde alltså jakten när hösten drog igång. Det började dock tufft med 2-4 mot Hällesåker (som också var med och slogs om kvalplatsen). Efter det höjde sig dock Tynnered och radade upp fem segrar och ett kryss på de kommande sex matcherna. Det var ett par riktiga kämpasegrar för TFC där laget bland annat slog Vrångö borta med 1-0 med en man mindre större delen av andra halvleken och mot Argo/Hugget vände laget 0-1 till 3-1 sista tjugo. Laget hakade även av Styrsö med en fin seger på Amneviksvallen med 3-1. Tynnered hade greppet om andraplatsen och hade fortfarande chansen att hinna ifatt Önnered men i omgång 20 föll laget oväntat mot GSIF! Förlusten betydde att Önnered var klara mästare och att Styrsö och Hällesåker närmade sig bakom. I matchen efter säkrades dock kvalplatsen då laget slog just seriesegrarna Önnered med 2-1. Tynnered vann sen sin kvalgrupp före Bosona-Bosna och Neutrala även om det mesta fokuset tyvärr hamnade på att Neutrala skämde ut sig. Hur som helst en riktigt fin säsong av Tynnered som kröntes med uppflyttning till femman! Det var mycket mål både framåt och bakåt och laget slutade med målskillnaden 54-51! Målbäst hos TFC var Fatmir Muric med sina tio mål.

 

3. HÄLLESÅKER IF 54-31 +23 43 poäng

Inför säsongen trodde inte bloggen på att Hällesåker skulle vara med och hota på den övre halvan. Laget kom från en femteplats i 6B förra säsongen och bloggens låga tippning (9:a) färgades mycket av att målmaskinen Johan Gunnarsson lämnat. HIF skulle dock stå för en riktigt fin säsong där de till sist bara var en poäng från kvalplatsen. Till en början såg det dock ut som HIF skulle leva upp till de låga förväntningarna då laget inledde svagt. Det blev nämligen bara en poäng på de fyra första matcherna med bland annat 3-4 mot Tynnered och 2-5 mot Argo/Hugget. Efter den tröga starten började dock de gula komma igång. Det blev tre raka uddamålssegrar där flera av segermålen kom precis i slutet av matcherna. Mot Vrångö kom segermålet i den 83:e minuten genom Mats Karlsson Eriksson och mot det andra ö-laget, Styrsö, satte Andreas Olcén 2-1 i 87:e! HIF var faktiskt obesegrade fram till sommaren även om det blev några kryss för mycket för att haka på den absoluta toppen. Laget blev även först med att slå ledande Önnered då det blev 2-0Apelsinplan till HIF. Hällesåker var iallafall femma inför hösten. Laget rivstartade sen efter sommaren med att direkt besegra topplaget Tynnered (4-2). Hällesåker fortsatte att klättra och vann även sina följande tre matcher och bjöd bland annat på 4-0 mot Argo/Hugget och 5-1 mot Vrångö. Precis som under en period på våren kryssades det lite för mycket och det blev 2-2 mot både Styrsö och Landala och lite senare även mot jumbon SG (1-1). Hällesåker skulle dock gå obesegrade genom hela hösten och avslutningen var riktigt fin med 4-0 både mot GSIF och redan klara seriesegrarna Önnered! En formidabel höst, utan förlust alltså, och laget var till slut bara en poäng från kvalplatsen. Möjligtvis grämer sig HIF lite över de sju oavgjorda matcherna som laget spelade (flest i 6C tillsammans med Azalea). Defensivt var Hällesåker näst bäst i serien (31 insläppta) även om de var långt efter ÖIK:s 18. Framåt svarade Jonas Olcén för flest HIF-mål (elva).

 

4. STYRSÖ BK 67-42 +25 40 poäng

Ö-laget hade ett tufft 2018 då laget låg på rätt sida nedflyttningsstrecket inför sista omgången i 5B men laget föll i sista matchen och Mossen smet förbi. Inför säsongen kändes Styrsö som en het toppkandidat men prestationerna var alldeles för ojämna sett över hela säsongen och slutade alltså fyra. Starten var dock lovande med fem segrar på de sex första där enda förlusten kom mot blivande seriesegrarna Önnered (0-1). Annars var det fina segrar med mycket mål och bland annat blev det 5-3 mot SG, 6-1 mot GSIF och hela 6-0 mot blivande tvåan Tynnered! Sen kom dock en liten dipp med två raka 1-2 förluster mot Hällesåker och Argo/Masthugget där båda segermålen för motståndarna kom under matchens sista tio minuter. Styrsö vann sen derbyt mot VrångöWO och krossade Solängen med 8-2. Laget hittade dock aldrig någon riktigt rytm och kryssade mot både Landala (1-1) och Azalea (2-2). Det blev iallafall 4-1 i sista vårmatchen mot SG men laget var en bit efter ledande Önnered och avståndet skulle öka under hösten. Ojämnheten fortsatte efter sommaren och med ett kryss mot GSIF (3-3) i omstarten och sen en riktigt fin seger mot serieledarna Önnered (3-2). Men vad hjälpte det då laget tappade 3-2 till 3-5 sista kvarten i matchen efter mot Järnbrott. Seriesegern var ganska körd och laget tappade också mark till kvalplatsen. Särskilt då det blev 1-3 mot Tynnered och 2-2 mot Hällesåker, just de två lagen som SBK slogs med om andraplatsen. Styrsö gjorde sen ett sista ryck med tre raka segrar mot Argo/Hugget (3-1), Vrångö (2-1) och Solängen (4-3). Det hjälpte dock inte då laget föll mot Landala med 0-3 och trots seger i sista matchen (5-2 mot Azalea) så blev det ”bara” en fjärdeplats för SBK. Helt klart en liten besvikelse då bloggen trodde att Styrsö skulle vara uppe och slåss i den absoluta toppen med Önnered. SBK gjorde iallafall mest mål i 6C (67) och Mattias Janicijevic blev trea i skytteligan med sina 19 mål och Niklas Tullock fyra med sina 16.

 

5. JÄRNBROTTS IF 49-52 -3 31 poäng

Nykomlingen Järnbrott kom från en kanonsäsong i sjuan där laget inte förlorade en enda match! Bloggen trodde dock att laget skulle få det riktigt tufft då flera tunga namn lämnat och dessutom verkade laget inte träningsspelat alls på försäsongen. Mot den bakgrunden gjorde laget en kanonsäsong och slutade på en mycket fin femteplats! Järnbrott visade direkt att de inte tänkte bli något strykgäng med 2-2 i premiären mot Hällesåker där seriens skyttekung Henrik Lundh satte 1-0 efter tre minuter! Premiärkrysset följdes upp av segrar både mot Argo/Masthugget (3-2) och Vrångö (1-0). Mitten av våren var svagare med fyra raka förluster där laget bland annat föll mot SG (1-2) och Landala (0-3). Laget hittade dock en seger mot GSIF (4-1) och innan sommaren krossades även Solängen med 7-2 efter ett hattrick av Lundh. JIF hann dock även med att förlora mot topplagen Önnered (1-4), Tynnered (2-3) och Hällesåker (1-4) och var nia efter våren. Hösten blev sen ganska ojämn men laget plockade tillräckligt med poäng för att dra ifrån de andra mittenlagen och sluta femma. Prestationerna varierade dock som sagt och en dagen föll laget med 1-5 mot Vrångö för att i matchen efter slå Styrsö med 5-3 (efter fyra mål av Lundh!). Laget föll mot Azalea (0-2) men slog GSIF med fina 4-0. I slutet föll laget med 1-3 mot bottenkämpande Solängen men avslutade sen med hela 6-1 på redan klara tvåan Tynnered! En imponerande säsong för Järnbrott men det går inte att komma ifrån hur mycket Lundhs målskytte betydde. Av lagets 49 mål gjorde han 27 (bäst i hela 6C) och svarade alltså för över hälften (55%) av lagets mål. Han gjorde dessutom mål i alla matcher där JIF tog poäng. Utan tvekan den spelare i 6C som betydde mest för sitt lag. JIF var helt klart en av 6C:s positiva överraskningar i år! 

 

6. SK ARGO/MASTHUGGETS BK 35-45 -10 26 poäng

SK Argo slutade på en sjundeplats i 6C 2018 och Masthuggets BK hade en riktigt tufft säsong då laget åkte ur 5B rejält. Då båda klubbarna hade kämpat med ganska tunna trupper och det fanns en hel del historik mellan föreningarna så beslutades det att klubbarna skulle ha ett gemensamt seniorlag 2019. Truppen fylldes även på med en del intressanta nyförvärv och efter en fin försäsong så var förhoppningarna ganska höga inför säsongsstarten. Laget stod också upp riktigt bra i premiären mot blivande mästarna Önnered men föll med 1-3. Efter en rejäl plattmatch mot Järnbrott (2-3) och en till hedersam förlust mot Tynnered (2-4) stod det nya projektet plötsligt på noll poäng efter tre matcher! Vändningen kom sen mot Hällesåker (5-2) när laget inledde en fem matcher lång poängsvit hemma i Majorna. Solängen besegrades (1-0) efter ett sent mål av Love Svanqvist och det blev 1-1 i matchen efter mot Vrångö. Mot Styrsö stod sen laget för en av säsongens bästa matcher där det blev en 2-1 seger efter sent segermål av Victor Oskarsson! Av bara farten besegrades även Landala med 3-0. Den fina formen gjorde faktiskt att Argo/Hugget började få lite kontakt med toppskiktet. Sviten bröts dock av Azalea (0-2) men våren avslutades med segrar mot SG (2-0) och GSIF (2-0). Laget var fyra inför uppehållet och hade lite häng på lagen framför! Den toppvittringen försvann dock ganska snabbt efter sommaren och laget förlorade fyra raka matcher och kom ner på jorden ordentligt. Önnered körde över Argo/Hugget med 6-0 inför GP-kameran och i matchen efter föll ett fruktansvärt ineffektivt Argo/Hugget mot Järnbrott med 1-2. Laget såg sen ut att kunna skrälla mot Tynnered men tappade 1-0 till 1-3 sista tjugo men borta mot Hällesåker (0-4) var det dock inte ens nära. Argo/Hugget halkade neråt i tabellen och oron började väl sprida sig lite men då kom en förlösande 4-0 seger borta mot Solängen. Laget plockade sen lite poäng här och där med 0-0 mot Vrångö och 4-1 mot Landala i en märklig match där Argo/Hugget hade en bra tiominutersperiod som avgjorde matchen. Avslutningen var motig med tre förluster mot Azalea (5-1), SG (2-3) och i sista matchen mot GSIF (0-2). Våren var riktigt fin men det var inte så mycket som stämde under hösten. Möjligen var det spelschemat med nästan bara bortamatcher, avsaknaden av bäste målskytten Svanqvist (som flyttade) eller den klassiska lokalfotbollsdippen i närvaro på träning och matcher som ofta kommer under hösten. Ändå en helt ok säsong där laget då det ofta är lite svårt att veta hur det blir när två lag slås ihop. Love Svanqvist blev iallafall lagets bästa målskytt med sina 13 mål

 

7. AZALEA BK 40-41 -1 25 poäng

Bloggen hade ganska höga tankar om Azaelas unga lag inför säsongen och tippade laget som trea. ABK kom från en stabil femteplats under sin första säsong i 6C. Starten var dock svag och laget halkade efter direkt. På de fem första matcherna tog laget bara tre poäng och alla kom via kryss. Förlusterna kom mot SG (0-2) och GSIF (0-1) men laget tog iallafall poäng mot blivande seriesegrarna Önnered. Det var kanske lite talande att ABK:s första seger kom på WO mot Järnbrott. I matchen efter kom dock en ”riktig” trepoängare när det blev hela 5-2 mot Tynnered! Laget tog även poäng mot Hällesåker (2-2) och besegrade Argo/Hugget med 2-0. Det riktiga formen infann sig dock aldrig och innan sommaren blev det förlust mot Vrångö (0-1) och kryss mot Styrsö. Azalea var sjua inför omstarten och skulle hålla sig i den delen av tabellen. Starten på hösten var svajig med poängtapp mot bottenlagen Solängen (3-3) och Slottsskogen/Godhem (2-4). Ojämnheten visade sig under större delarna av hösten där del bland annat blev 5-2 mot SGIF men hela 0-6 mot Önnered. Efter fina 5-1 mot Argo/Hugget avslutade sen ABK med tre raka förluster och 2x 1-2 mot bottenkämpande Landala och Vrångö innan säsongen avslutandes med 2-5 hemma på Majvallen mot Styrsö. Både bloggen och, med största sannolikhet, Azalea själva trodde på en betydligt högre placering och laget kom aldrig riktigt igång. En av anledningarna var säkert att det laget fick gå runt på närmare 40 spelare och då är det svårt att få kontinuitet. Omar Mahjoub var iallafall bäste målskytt med sina sju mål.

 

8. LANDALA IF 28-34 -6 25 poäng

Svårt att komma runt att Landala var en av de stora negativa överraskningarna i årets 6C. Laget kom från en kanonsäsong 2018 där laget blev trea i 6B efter att ha hållit jämna steg med tvåan Härlanda och ettan Fässberg ganska långt in på säsongen. Det var inte så att bloggen tippade att LIF skulle jogga hem 6C (laget tippades som femma) men det är anmärkningsvärt att LIF var under strecket inför uppehållet och fortfarande riskerade att åka ur inför sista omgången! Starten på säsongen var dock helt ok med kryss i första (0-0 mot Azalea) och sen 3-2 mot SG i matchen efter. Laget spelade sen jämnt mot blivande topplagen Önnered och Tynnered men föll med uddamålet (1-2) mot båda lagen. Det blev dock fina 3-0Ruddalen mot Järnbrott. Avslutningen på våren var dock svag med en poäng (2-2 mot Styrsö) på den sista sex matcherna. Resultatmässigt inga stora förluster men poängen lyste med sin frånvaro och laget var elva inför sommaruppehållet. Direkt när serien drog igång till hösten kom viktiga poäng efter 0-0 mot GSIF och 3-1SG. Klättringen uppåt avstannade dock med bara en poäng på de fyra nästa och LIF halkade ner mot nedflyttningsplats. Viktor Ohlssons gäng höjde sig dock och levererade sin bästa period när det som bäst behövdes. Det blev tre raka hemmasegrar mot Vrångö (2-0), Azalea (2-1) och Styrsö (3-0). Inför sista omgången riskerade dock laget att få lämna 6C men de hade bäst förutsättningar av de inblandade lagen. Landala tog dock det säkra före det osäkra och skickade ner Solängen i sjuan efter seger 2-0. Laget var inblandade i en massa jämna matcher där dock de flesta inte gick LIF:s väg. LIF spelade åtta matcher där bara ett mål avgjorde (sex förluster och två segrar). Det var också målsnålt med bara 28 mål framåt (näst sämst efter Vrångös 26) men laget släppte vara 34 mål och det var bättre än fem av de sju lagen som hamnade före i tabellen. David Fhager och Simon Gemberg gjorde fem mål var, bäst i klubben. 

 

9. GÖTEBORGS SIF 31-56 -25 25 poäng

Det är som vanligt svårt att hålla koll på de centrala studentlagen då insynen inte alltid är optimal och det är ofta inflyttade spelare. Efter att ha varit ett stabilt topp-4-lag i 6B ganska länge kom laget från en sjätteplats 2018 och bloggen trodde på en plats på den nedre halvan efter flytten till 6C. Detta skulle också visa sig stämma då GSIF var ett av lagen som inte hade säkrat kontraktet inför sista omgången. Med undantag för en storförlust mot Styrsö (1-6) startade ”Studenterna” starkt och vann fyra av sina fem första. Bland annat blev det uddamålsvinster mot Vrångö (1-0), Azalea (1-0) och SG (3-2). Formen avtog dock och på lagets avslutade sju vårmatcher blev det bara två poäng efter kryss mot Hällesåker (3-3) och Vrångö (2-2). Det var dock inga katastrofsiffror och största förlusten kom mot Järnbrott (1-4). Den magra poängskörden gjorde dock att laget halkade neråt i tabellen och var åtta inför hösten. Den andra halvan av säsongen började sen med två kryss (mot Landala och Styrsö) och känslan var att laget skulle hamna i mitten någonstans. Laget fick dock inte med sig resultaten och hade en dyster svit med bara en seger på fem (2-1 mot Solängen) där laget dessutom släppte en hel del mål. Det blev bland annat 2-5 mot Azalea, 0-4 mot Järnbrott och 0-5 mot Önnered. GSIF levde farligt och höll på att dras ner i bottenträsket. En fin seger mot topplaget Tynnered (4-3) räddade dock upp situationen lite. Det var ändå så att GSIF riskerade att åka ur inför den sista omgången. Laget var nia och hade en poäng ner till Solängen under strecket men sämre målskillnad än både tian Vrångö och just Solängen. Om laget förlorade och både Vrångö och Solängen tog poäng så hade det betytt division 7-spel för ”Studenterna” 2020. Nu behövde dock inte GSIF förlita sig på andra resultat då de vann sin match mot Argo/Hugget (2-0) och säkrade kontraktet! Ingen toppensäsong för GSIF som inte släppte flest mål men som hade sämst målskillnad (-24) i hela 6C. Laget saknade även en utpräglad målskytt då trion Fredrik Mile, Martin Sidaway och Oskar Olsson Löfbom delade den interna skytteligasegern med fyra mål var.

 

10. VRÅNGÖ IF 26-34 -8 22 poäng

VIF var rejält indragna i bottenstriden i 6C förra säsongen och var, trots åttondeplatsen, bara några poäng från nedflyttning. Bloggen hade laget som elva inför säsongen och det skulle bli bottenkamp men till slut höll sig ö-laget på rätt sida strecket. Det blev tufft direkt från start med tre förluster och noll mål framåt. 0-1 mot både GSIF och Järnbrott samt 0-2 mot blivande seriesegrarna Önnered. När det sen väl blev mål framåt så blev det också fler bakåt då laget föll mot Tynnered med 2-3. Efter ännu en uddamålsförlust (0-1 mot Hällesåker) kom sen första poängen efter 1-1Majvallen mot Argo/Hugget. Motgångarna fortsatte dock med 0-3 mot Solängen och i derbyt mot Styrsö kom laget inte till start. Efter åtta matcher var VIF sist i 6C-tabellen med bara en pinne. Laget lyckades dock att kravla sig upp över strecket innan sommaren då det blev tre segrar och ett kryss på de fyra sista! Plötsligt var det Vrångö som fick med sig uddamålsvinsterna och det blev 1-0 mot både Landala och Azalea (båda målen dessutom sent i matchen). Dessutom blev det en viktig seger mot bottenkollegan SG med 4-1. Laget var alltså tia inför hösten och det skulle bli en svettig bottenkamp hela vägen in på mållinjen. Hösten började ganska tufft med tre förluster på de fyra första där VIF inte riktigt höll mot topplagen men slog Järnbrott stort (5-1). Laget plockade sen lite viktiga poäng med 0-0 mot Argo/Hugget och 5-0 mot formsvaga bottenkollegan Solängen. Det blev sen en tuff förlust mot ett annat inblandat lag, nämligen Landala, men VIF jämnade ut det genom att slå Azalea i matchen efter. Inför sista omgången låg VIF tia och mötte jumbon Slottskogen/Godhem i en helt avgörande match där en förlust hade betytt nedflyttning. SG tog ledningen i mitten av andra men Henrik Filipsson nickade in 1-1 strax efter och poängen räckte till nytt kontrakt! Efter den usla starten krigade sig VIF kvar och det får man självklart imponeras av. Defensivt släppte laget bara 34 mål och det var bara Önnered (18) och Hällesåker (31) som var bättre defensivt. Dock var det stora problem offensivt och lagets 26 mål var sämst i hela serien. VIF gick mållösa från tio matcher och att Jesper Hellmark vann den interna skytteligan på fem mål är talande. Hur som helst såg laget till att de 26 målen räckte till 22 poäng som i sin tur räckte till division 6-spel även 2020.

 

11. SOLÄNGENS BK 38-60 -22 21 poäng

Solängen kom från en åttondeplats i 6B (dock med bra marginal neråt) förra säsongen och bloggen trodde väl på en liknande placering efter flytten till 6C. Inledningsvis tog också läget en hel del poäng även om det började med 0-4 mot Tynnered. Efter det blev det poäng mot Azalea (2-2), seger mot Hällesåker borta (2-0) och hela 7-2 mot SG! Visst föll laget mot SK Argo/Masthugget (0-1) efter ett sent mål men sen vann SBK två raka igen då det blev 3-0 både mot GSIF och borta på Klingkärr mot Vrångö. Laget hamnade sen i en svacka där det blev fyra förluster på de fem sista matcherna och där enda ljusglimten var 4-0 mot Landala. Spelschemat var dock tufft där Solängen höll jämna steg med Önnered (0-1) men föll stort mot Styrsö (2-8) och även lite mer oväntat mot Järnbrott (2-7!). Inför omstarten låg Solängen sexa men det skulle bli en rejäl djupdykning under hösten. På den första åtta matcherna efter sommaren tog SBK två ynka poäng! Det blev 3-3 i omstarten mot Azalea och 2-2 mot SG några omgångar senare. Det var en del jämna matcher men Solängen kändes inte alls i balans. Det blev också rejäla förluster mot Vrångö (0-5) och Önnered (0-7) och när det såg ut som laget skulle skrälla mot Styrsö tappade de en 3-1 ledning sista kvarten till 3-4! I näst sista omgången kom sen till slut en seger när Järnbrott besegrades med 3-1. Laget var under strecket inför sista matchen (på målskillnad) men hade allt i egna händer då en seger mot Landala (som också var indragna i nedflyttningskampen) skulle betyda nytt kontrakt. Det blev dock förlust hemma på Eklandavallen med 0-2 och SBK hamnade under strecket. En hyfsad våren följdes upp av en usel höst som till slut alltså betydde respass ner i sjuan. Laget släppte tillsammans med SG flest mål (60) i serien och offensivt var Kristoffer Petric bäst med sina sex mål

 

12. SLOTTSSKOGEN/GODHEM IF 42-60 -18 20 poäng

SG var sjua som nykomlingar förra året och bloggen trodde de skulle klara sig helt ok i årets 6C. Det blev ju dock en oerhört dramatisk och jämn bottenstrid och lagets 20 poäng hade betytt nytt kontrakt i både 6A och 6B. SG fick dock en riktigt tuff start med bara en seger (2-0 mot Azalea) på sina sex första matcher. Laget släppte fem mot Styrsö (3-5) i premiären och hela sju mot Solängen (2-7) men lirade målmässigt jämnt med blivande seriesegrarna Önnered (1-3). SG hittade sen lite poäng med en seger mot Järnbrott (2-1) efter dubbla mål av Alex Wedin Gluhic och fina kryss mot både Tynnered (3-3) och Hällesåker (1-1). SG var dock sist efter våren då laget förlorade sina tre avslutade matcher där det bland annat blev 2x 1-4 i södra skärgården. Hoppet tändes dock i början av hösten med sju poäng på den första fyra matcherna där laget bland annat slog Azalea (2-4) och GSIF (3-1). SG tog några placeringar i den täta bottenstriden men föll sen i tre raka matcher men höll säsongen levande efter att Rohan Nunes avgjorde sent mot Argo/Masthugget i näst sista omgången! I sista matchen mötte laget Vrångö i en helt avgörande match där SG var piskade att vinna för att hålla sig kvar! Det blev dock 1-1 på Ruddalen och laget för börja om i sjuan igen. Laget släppte tillsammans med Solängen flest mål i 6C (60). Offensivt blev Isac Wedin Gluhic och Amir Naser bästa målskyttar med åtta mål var.

 

/Rasta